Detta är en debattartikel från DI. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Trots att Regeringen och EU ger tydliga direktiv tvekar Boverket i frågan om införande av krav på klimatpåverkan som omfattar byggnaders hela livscykel. Boverket behöver lyssna på branschen och verka för långsiktig hållbarhet, skriver företrädare för tio branschorganisationer inom bygg- och anläggningssektorn.
Bygg- och fastighetssektorn står för en femtedel av samhällets klimatpåverkan, en tredjedel av energianvändningen och 40 procent av avfallsmängderna. Vikten av en snabb omställning är central om Sverige ska nå beslutade klimatmål till 2045. Utvecklingstakten i sektorn är hög och branschens aktörer arbetar utifrån den färdplan som tagits fram inom ramen för Fossilfritt Sverige.
Boverket har fått i uppdrag från Regeringen att föreslå ”införandet av gränsvärden för kumulativ livscykel”-klimatpåverkan. Trots det tvekar Boverket, och överväger att stå fast vid att gränsvärdet endast ska innefatta byggskedet, vilket riskerar att utesluta ungefär hälften av byggnadens klimatpåverkan.
Upphandling och kravställande är viktiga verktyg för att öka takten så målen kan nås. För att klimatpåverkan ska minimeras är livscykelperspektivet avgörande. Att kravställa endast utifrån byggprocessens klimatpåverkan riskerar leda till suboptimering, ge en snedvriden bild av olika materials klimatpåverkan och skapa hinder för fortsatt utveckling och innovation.
Ett hus med minimerad klimatpåverkan under byggskedet har inte per automatik minimerad klimatpåverkan under husets hela livslängd – i 50, 100, 150 eller fler år. Ett ensidigt fokus på byggskedet bortser från klimatutsläpp kopplade till energianvändning och underhåll under alla de decennier då byggnaden nyttjas. Det straffar mer gedigna lösningar som sänker behoven av värme och kyla som treglasfönster, mer välisolerade byggnader och energieffektiva ventilationssystem med luftfilter av hög kvalitet. Samtidigt missgynnas byggmaterial och produkter som är optimerade för långsiktig hållbarhet och klimatnytta.
Detsamma gäller cirkulära produkter, då klimatnyttan av att använda återvinningsbara eller återbrukbara material inte fullt ut beaktas.
Boverkets pågående regeringsuppdrag liksom EU-direktivet om byggnaders energiprestanda understryker vikten av hänsyn till klimatprestanda under hela byggnadens livslängd. Ändå hänvisar Boverket fortfarande till sin avrapportering av ett regeringsuppdrag från 2023 som förespråkar gränsvärden enkom för byggfasen. När den remitterades underströk flera aktörer som Fastighetsägarna, Byggherrarna, Innovationsföretagen och Energimyndigheten att livscykelperspektivet bör vara utgångspunkten så sektorn motiveras att göra rätt från start.
Flera andra länder har redan gått före och infört, eller är på väg att införa, gränsvärden som omfattar hela byggnaders livscykel, exempelvis Danmark, Finland, Nederländerna och Frankrike. Att Sverige, med byggherrar och fastighetsbolag som enligt bygg- och anläggningssektorns gemensamma färdplan har höga hållbarhetsambitioner, siktar lägre än grannländerna är skadligt för både innovationslandskapet och konkurrenskraften.
Frågan är viktig då gränsvärden som begränsas till byggskedet riskerar leda till felprioriteringar som får stora konsekvenser. Byggherrar som väljer lösningar med lägre klimatpåverkan vid tillverkning och installation premieras, även om det blir dyrare i drift, förkortar byggnadens livslängd och kan behöva bytas ut eller åtgärdas i förtid och därmed har en högre total klimatpåverkan. Vi ser redan exempel på att högre klimatavtryck över tid blivit konsekvensen vid ensidigt fokus på minskning av klimatutsläppen i byggskedet.
Även om klimatperspektivet räcker väl som argument för livscykelbaserade gränsvärden så är det ofta det ekonomiska perspektivet som väger tyngst. Med skärpta krav från försäkringsbolag och stigande priser för underhåll och reparationer så är det tveklöst mest kostnadseffektivt att tänka rätt från början och bygga hus med hög kvalitet, lång hållbarhet låg energianvändning och stort fokus på cirkulära lösningar.
Ansvariga myndigheter och politiker behöver se till att kommande gränsvärden leder till största möjliga klimatnytta och resurseffektivitet ur ett livscykelperspektiv. Då är chanserna avsevärt högre att Sveriges framtida byggnadsbestånd står länge, är kostnadseffektivt i drift och har låg klimatpåverkan. Det är det är det enda rätta om vi ska bygga långsiktigt hållbart och inte skjuta över ansvaret för klimatomställningen på framtida generationer.
Annikki Hirn, vd Nordic Galvanizers
Anders Hvarfner, vd Plåt & Ventföretagen
Björn Åstedt, vd Stålbyggnadsinstitutet
Britta Permats, vd Svensk Ventilation
Joel Rosenqvist, ordförande Svensk Planglasförening
Johan Onno, vd Mur & Putsföretagen
Jonny Hellman, vd VVS Fabrikanterna
Malin Löfsjögård, vd Svensk Betong
Terese Kuldkepp, hållbarhetsexpert, Installatörsföretagen
Veronica Koutny Sochman, vd Swedisol
