I takt med att byggsektorn ställer om för att minska klimatpåverkan ökar användningen av nya material, tekniska lösningar och energisystem. Samtidigt lyfts frågan om hur brandsäkerheten påverkas när klimat- och energikrav får en allt större betydelse i byggprocessen.
I en debattartikel i Altinget argumenterar Mats Björs, generalsekreterare för Brandskyddsföreningen, för att brandrisk och brandskyddets långsiktiga nytta bör ingå som en naturlig del av byggnaders livscykelperspektiv. Han menar att dagens klimatkalkyler främst fokuserar på energi- och klimatprestanda, medan frågor om robusthet, brandsäkerhet och långsiktig funktion ofta bedöms separat.
Enligt Björs kan detta skapa en så kallad brandskyddsskuld, där risker byggs in i byggnader under projektering och produktion men blir synliga först långt senare, exempelvis vid förvaltning eller i samband med en brand. Han framhåller att nya lösningar som träbyggnader, solcellsanläggningar och batterilager kan vara viktiga för klimatomställningen, men att de samtidigt ställer höga krav på verifiering, uppföljning och ansvarstagande under hela byggnadens livslängd.
Debattartikeln pekar också på att konsekvenserna av en brand kan innebära betydande resursförluster genom sanering, rivning och återuppbyggnad. Därför bör, enligt Björs, brandskyddets förmåga att skydda både människor, egendom och investerade resurser vägas in när samhället utvecklar framtidens regelverk för hållbart byggande.
För bygg- och fastighetsbranschen understryker resonemanget vikten av att kombinera klimatmål med ett långsiktigt och robust säkerhetsperspektiv. Hållbarhet handlar inte bara om byggnadens klimatavtryck vid uppförandet utan också om dess förmåga att fungera säkert och effektivt under många decennier.
Källa: Mats Björs, Klimatsmart byggande kan leda till en brandskyddsskuld, Altinget, 8 oktober 2026. https://www.altinget.se/artikel/klimatsmart-byggande-kan-leda-till-en-brandskyddsskuld